tisdag 19 juli 2016

Jakthundarna


Bokens titel: Jakthundarna
Författare: Jörn Lier Horst
Originalets titel: Jakthundene
Översättare: Per Olaisen
Förlag: Lind & c:o, 2015
Antal sidor: 398

Jag hoppade direkt från "Vinterstängt" till "Jakthundarna", som om det bara var en enda lång följetong. Det är sällan jag gör så, känner ofta ett behov av variation mellan böckerna.

Nu är polismannen William Wisting utsatt för ett mediadrev som har sitt upphov i att han blivit avstängd från sin tjänst med omedelbar verkan. Han är nämligen föremål för internutredning sedan det framkommit att han sannolikt har fuskat med bevismaterial och planterat bevis för att få en mördare fälld för sjutton år sedan.

Mordfallet ifråga är fortfarande i färskt minne både hos allmänheten och hos Wisting själv, eftersom det rörde sig om ett grymt kidnappningsdrama som avslutades med att en ung kvinna mördades och dumpades. Hon var dock varken den första eller den sista - men nu kan inte Wisting hjälpa till att lösa mordgåtan eftersom han inte tillåts jobba...

I denna bok får vi veta mer om honom som person men också om hans vuxna dotter Line, som jag är förtjust i eftersom hon ger ett kompetent intryck och inte beskrivs i termer av midjemått och bröststorlek utan mer med fokus på hennes intellekt. Line är undersökande reporter på Verdens Gang och blir sin far behjälplig då han försöker rentvå sitt rykte.

Boken är spännande och intrigen förvisso lite på gränsen till osannolik, men å andra sidan händer det ju emellanåt att kvinnor faktiskt tas som sexslavar eller mördas efter en tids fångenskap. Jag gillar särskilt beskrivningarna av polisarbetet och hur Wisting tvingas erkänna för sig själv att han kanske inte varit helt objektiv, att han nu står på den anklagades sida och får känna på hur det är att förhöras och misstänkas.

Denna översättningen var mycket bättre än den förra boken, tycker jag. Per Olaisen har ett bra flyt i texten och den känns genomarbetad. Niklas Lindblads omslag är lika maffigt som på "Vinterstängt" - snyggt jobbat!

Omdöme: En riktigt bra, modern och spännande deckare utan snaskigheter, blod, pistolkalibrar och patronhylsor.

Länk till boken på Adlibris: POCKET och finns även i många andra format.

---

Fotnot: Jag ber att få revidera min förra recension. Har nu kollat upp var Larvik ligger och det är inte en förort till Oslo, som jag trodde, utan en helt egen stad. Mina geografikunskaper om vårt broderland är plågsamt eftersatta!
Tydligen ligger Oslo längst in i slutet av en långsmal fjord som sträcker sig från havet in genom landet. Larvik däremot ligger närmare fjordens mynning, avsevärt närmare havet, och på den motsatta stranden ligger bland annat Fredrikstad (och den svenska västkusten). Deckargåtorna utspelar sig i alltså i Oslo-regionen men främst ut mot Larvik vid Skagerrak-kusten.

Detta är del 8 i serien.

1 kommentar:

  1. Jag tror min favorit hittills är Grottmannen :)

    SvaraRadera