Bränd

Bokens titel: Bränd
Författare: Lee Child (pseudonym för Jim Grant)
Originalets titel: Tripwire
Översättare: Anders Bellis
Förlag: Ponto Pocket, 2016

Det är lätt att luras att tro att detta är en ny bok - ny som i nyutkommen - när den i själva verket gavs ut 1999 och nu getts ut i en ny design. Vår bokklubbsvärdinna har läst flera böcker av Lee Child och när hon valde "Bränd" visste hon inte att det faktiskt är den tredje boken om actionhjälten Jack Reacher, man kan lätt tro att det är den senaste.

Lee Child har gett ut ungefär en bok om året om sin populäre figur, drygt tjugo böcker har han hunnit med. Och serien har sålt i enorma upplagor över hela världen, gjort Lee Child både rik och berömd.

För mig var Jack Reacher en helt ny bekantskap. Mannen är alltså lång, stor, stark, otroligt manlig och sanslöst vältränad. Jag hade väldigt roligt åt att jag fick en kommentar här på bloggen om att Stephen King sagt att man kan åka skridskor på Reachers magmuskler.

Det här är lite filmens Rambo, lite doku-äventyraren Bear Grylls, en släng av Bruce Willis i Die Hard-filmerna och lite av dockan Action Man eller Big Jim.

Reacher är en före detta militärpolis som nu verkar driva runt i USA - jag begriper inte hur han försörjer sig. Han är väldigt klipsk på alla vis, snabb i reaktionerna och har råkoll på det mesta. Han åker snabba bilar, träffar vackra kvinnor, slåss med elaka skurkar (som är närmast parodiska). Man skulle kunna säga att han löser en gåta också, som en privatdetektiv, men det viktigaste för honom är ledord som ära, heder, respekt och en dos fosterlandskärlek.

Intrigen i "Bränd" är oväsentlig för denna recension. Reacher är en hårding som råkar ut för spännande äventyr i en takt som gör att man gärna ser det hela utspelas som en film i huvudet. Det går rasande snabbt, är spännande, tämligen stereotypt och uppfyller förväntningarna.

Vi i bokklubben hade en mycket intressant diskussion angående syftet med boken, behovet, och vi kom (nog) fram till att pusseldeckare och den här sortens actionthrillerdeckare fyller samma funktion som en feelgoodbok med kärleksbekymmer. En värld att fly in i. Något som rensar tankarna. En bok som får en att tänka på annat än det som man har runtomkring sig. En verklighetsflykt som är rätt behaglig, trots några ihjälskjutna människor.

Mitt foto: Vi pendlar mellan år 1999 - plågsamt tydligt eftersom skurkarna har sitt kontor på 88:e våningen i World Trade Center - och mellan 70-talets Vietnamkrig, så mitt foto fick lite djungelkänsla.

Omdöme: Jag är väl inte särskilt imponerad vare sig av den litterära kvaliteten eller personteckningarna eller själva historien, men samtidigt är det skönt att ibland försvinna in i en spännande roman som så uppenbart skulle lämpa sig för Hollywood. Det är också roligt att lära känna en romanfigur och följa honom under många böcker!

Länk till boken på Adlibris: POCKET.