Inte flera mord!

Bokens titel: Inte flera mord!
Författare: Maria Lang (pseudonym för Dagmar Lange)
Förlag: Norstedts, 1951
Antal sidor: 255

"Inte flera mord!" är den tredje boken Maria Lang skrev och den är precis lika mysig som de andra tidiga (se längst ner i inlägget). Man förflyttas till tiden kring 1950 och svenska småstäder eller lantliga samhällen.

Bilar rullar på vägarna, men får punktering titt som tätt och verkar måttligt bekväma. Telefoner finns även hos vanligt folk, men man får tala med en telefonist och begära ett särskilt nummer för att bli kopplad. Man har tjänstefolk hemma. Man niar varandra och Puck blir sur när hon inte tituleras korrekt av en ytligt bekant, som tar sig friheten att använda hennes förnamn.

Här har Puck just gift sig med Eje och till min stora förvåning bjuds vi på en del frispråkiga konstateranden om att de ligger med varann och är så upptagna så de inte ens märker när någon blir mördad i deras trädgård. Vid flera tillfällen omnämns sex i boken då större delen av intrigen kretsar just kring älskarinnor och hemliga kärleksförhållanden.

Någon påpekade att det trista med Maria Langs böcker är att man omöjligt kan gissa vem som är mördaren, av den enkla anledningen att vi läsare inte får veta allt. Det är meningslöst att spekulera i vem som är förövaren, när den enda som sitter inne med alla pusselbitarna är författarinnan - och Christer Wijk.

Så är det ju. I sista kapitlet samlas alla i ett rum och lyssnar andäktigt till kommissariens klipska slutsatser. Och då får vi läsare veta vem som är släkt med vem, vilka som har ett hemligt förhållande, varför någon ändrade i sitt testamente och allt annat väsentligt som dittills undanhållits oss.

I "Inte flera mord!" är Puck och Einar sommargäster hos hans syster, som är bortrest. De har huset för sig själva. Nåja, Pucks märkliga egyptolog till pappa är också där. Och det rediga fruntimret Hulda som är husföreståndarinna. Såklart dråsar ett lik ner i trädgården direkt och polisen är så inkompetent så de unga sommargästerna finner för gott att själva nysta i mordgåtan.

Jag måste säga att jag är lite fascinerad av hur Puck tillåter sig att flörta så hejdlöst med makens bäste vän, Christer. Det är som elektricitet mellan dem!

P.S. Jag såg den sjätte boken, "Tragedi på lantkyrkogård", på teve häromkvällen i en filmatisering från 2013.
I en scen sitter den lilla flickan Lotta inne i en koja och läser deckare. Den bok som visas i bild är Maria Langs "Inte flera mord!" i exakt den utgivningen som jag har läst! Kul blinkning från rekvisitören, tyckte jag, att ta med författarens egen bok.

Jag hittade boken bland sånt jag ärvt efter mina morföräldrar. Inuti finns morfars signatur prydligt skriven i blyerts, med hans vackra handstil. Han köpte boken 1951 för 11 kronor och 50 öre.

Bokens baksida. Här ser man även tydligt hur ojämnt skurna bladen var i inlagan och att de har sprättats upp. Jag minns faktiskt att jag själv fick äran att sprätta några böcker som barn, hemma mos mormor och morfar, men nuförtiden vet inte folk vad man menar om man säger något sånt...

---

Under åren 1949-1958 gavs Maria Langs första tio böcker ut:
1. Mördaren ljuger inte ensam
2. Farligt att förtära
3. Inte flera mord!
4. En skugga blott
5. Rosor, kyssar och döden
6. Tragedi på en lantkyrkogård
7. Se döden på dig väntar
8. Mörkögda augustinatt
9. Kung Liljekonvalje av dungen
10. Farliga drömmar

Sedan har jag läst den avsevärt mycket sämre "Staden sover" som utkom 1970 som den 21:a boken i serien (borträknat en del annan utgivning)

Boken finns inte att köpa på nätet, men här är länken till den INBUNDNA utgåvan från 2013 på Adlibris. Annars kan jag tipsa om Bokbörsen, där jag har hittat de flesta av mina gamla Agatha Christie- och Maria Lang-böcker.