Tisdagarna med Morrie

Bokens titel: Tisdagarna med Morrie
Författare: Mitch Albom
Originalets titel: Tuesdays with Morrie
Översättare: Kerstin Hallén

Förlag: Månpocket efter en överenskommelse med Bokförlaget Forum, 2000

Antal sidor: 183

Vissa saker är väl helt förbjudna som bokbloggare. Att skriva att man inte läst en enda av Millennium-böckerna till exempel, vågar jag erkänna det? Eller att jag inte läst "Fifty shades..." och inte heller har lust att göra det. Eller att jag tycker att "Tisdagarna med Morrie" är en av de mest överreklamerade böcker som någonsin existerat.

Författaren Mitch Albom möter sin gamla favoritprofessor från universitetet, tjugo år efter examen. Nu har hans älsklingslärare blivit både gammal och svårt märkt av ALS (denna fasansfulla, obotliga sjukdom!) och Mitch bestämmer sig för att besöka honom en gång i veckan. På tisdagar förstås, det begriper man ju av boktiteln.

Här skulle man kunna tänka sig att samtalen mellan den döende professorn och den numera medelålders eleven är av det slag som gör att hela ens kropp skriker CARPE DIEM och man springer ut i friska luften, drar några djupa andetag och bestämmer sig för att bara leva i nuet, känna kärlek till sin nästa, uppskatta varje liten detalj och lägga åt sidan allt oväsentligt groll. 

Och ja, precis så är boken - men upphöjt i tio. För mig blir det till slut bara floskler. Det blir självklarheter uttalade på ett sånt sätt att det blir sliskigt.

"Mitch, du undrade hur jag kunde bry mig om människor som jag inte ens känner. Men ska jag tala om för dig det viktigaste jag har lärt mig av den här sjukdomen?"

"Vad är det?"

"Det viktigaste i livet är att lära sig att ge kärlek och att släppa in den." Han sänkte rösten till en viskning. "Släpp in den."

Ja, vad ska jag säga? Det är väl jag som inte förtjänar boken, inte tvärtom, för den har ju sålt i miljonupplagor och gjort Mitch Albom till en rik man. Det här är bara inte min grej, det kan jag konstatera. Det är mindfulness penslat med lite socker och sedan täckt av ett amerikanskt filter som suddar ut konturerna och gör att allt ser lite mer perfekt ut än det rimligen kan vara.

Omdöme: En sån där förverkliga-dig-själv-bok i genren Livsvisdom kombinerat med En sann historia.

Länk till boken på Adlibris: POCKET.