tisdag 20 januari 2015

Tematrio: Deckare

Det här med att lista tre deckare är inte alldeles lätt. Jag gillar att läsa sånt, men det är inte vad jag huvudsakligen köper eller lånar. Nu när jag ska hitta tre utmärkta deckare att tipsa om (tänker försöka mig på Lyrans Noblessers utmaning även denna vecka!), inser jag att inte en enda av de 27 som hittills recenserats i den här bloggen är en sån där höjdarbok som jag vill lyfta fram den...

Jag noterar att någon eller kanske flera har tipsat om Ann Cleeves "Svart som natten", som även DN:s Lotta Ohlsson har på sin Topp-100-lista över deckare. Men för mig var den enbart tidsfördriv och underhållning för stunden.


De svenska deckarna ger jag inte mycket för, de få som jag har läst: Roslund & Hellström ("Tre sekunder") eller Hjorth & Rosenfeldt ("Fjällgraven") exempelvis. Det känns alltför mycket som om man plockat ner deckarna i beståndsdelar, analyserat dem och sedan skrivit en lista över nödvändiga ingredienser så att man fortsättningsvis kan koka den ena försäljningsframgången efter den andra...



Jag kollade igenom bokhyllan och såg Scott Turows bok "Misstänkt" från 1987, som jag minns som ohyggligt spännande "advokat-blir-anklagad-för-mord"-deckare. Men jisses, vad de här 25-30 åren hade förvandlat den till stel och mossig! Den kan jag inte heller lyfta fram.

Jag gillar ju Agatha Christie-böcker, men där kan jag inte välja ut en särskild - det är mera grejen att slappa tillsammans med en myspysig gammal Hercule Poirot-deckare, strunt samma vad som egentligen händer i boken.







Jag får helt enkelt säga, att bland mina deckare så finns det en enda serie som sticker ut rejält och det är den om kommissarie Lynley och hans kollega Havers, som inte bara löser mord i härligt engelsk miljö utan även  - framför allt! - har mängder av relationsdramer, livskriser samt politiska och etiska frågor invävda.

Jag har de flesta av Elizabeth Georges böcker. Tänkte ett tag att författaren nog inte kunde prestera något nytt, men när jag väl köpte en bok och läste så var jag helt fast i Thomas Lynleys, Barbara Havers, Winston Nkatas och Deborah St. James värld igen och insåg att jag fäst mig vid huvudpersonerna. Några kärleksförhållanden och dödsfall är av den arten att jag till och med känner en viss saknad ("Neeej, så fick det ju inte sluta - nej, hur ska det gå nu?!").

Så min tematrio blir snarare ett enda tips - sorry! - som inkluderar sisådär 15-16 böcker. Kriminalromaner med spänning, mord, kärlek och intelligens.
//Joelinda

10 kommentarer:

  1. George var min favorit i många år. Men när jag hörde vad som skulle hända med en av karaktärerna i en bok kunde jag bara inte läsa den. Ibland blir man lite för involverad :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är rätt säker på att jag vet vad du avser - och det var även den saken jag hintade i inlägget. Jag ville helt enkelt inte läsa den boken och de följande! Men när jag väl gjorde det, blev jag INTE besviken. George lyckas faktiskt göra något vettigt av det hela, även om jag inte trodde det var möjligt. Och då var jag ändå just sådär involverad som du beskriver :-)

      Radera
  2. E. Georges böcker tar upp bra mycket plats i mina bokhyllor, känner igen symtomen som beskrivs. :)
    Hjorth Rosenfeldt har jag redan bestämt mig för att testa läsa... någon gång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart du ska läsa Hjorth Rosenfeldt - de är skickliga på att bygga upp en bra intrig och spänning. Men jag känner att det är spekulativt, att man bestämt sig för att skriva för att tjäna pengar. Men det är ju bara MIN åsikt, har ingen aning om det förhåller sig så.

      Radera
  3. Elisabeth George är en favorit här med, dock tappade jag bort henne runt bok tio tror jag men jag känner att jag verkligen vill ta tag i denna serie igen eftersom jag gillade de där tio böckerna!.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte heller läst de senaste 4-5 böckerna men funderar på att köpa några av dem som pocket för att ha lite mysigt tidsfördriv. Har läst så mycket tung litteratur på sista tiden så jag behöver något annat nu!

      Radera
  4. Gillar din lite anti-deckar-lista :) George gav jag upp efter en dryg handfull böcker, det kom en som var så tjock och seg att jag tappade lusten att fortsätta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm, ja, deckare ska ju enbart vara till nöje (tycker jag), så om boken är för seg så missar man ju hela vitsen. Spänningen måste ju hållas vid liv!
      Jag gillar ju deckare, gillar kluriga gåtor och har inget emot litterära mord - men däremot har jag förbaskat svårt att svälja alla stereotyperna. Du vet, kriminalkommissarier som är deppiga och dricker för mycket, deras assistent har någon bokstavsdiagnos som gör henne hyperaktiv men det gör inget för hon är så sexig och atletisk, deras kollega är ett datageni men så nördig så det knappt går att umgås med honom och så måste vi ha en illvillig polischef eller åklagare också som hela tiden sätter käppar i hjulet och saboterar med flit.
      Jag surfar glatt runt bland alla tematrio-bloggarna för att få nya tips! :-D

      Radera
  5. Alla de böckerna är ett av mina tips i den här trion. Gillar alla hennes böcker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade helt missat ditt svar - och din blogg! Nu har jag varit inne som hastigast och kikat, men jag ska upp så himla tidigt imorgon så jag hinner inte läsa mycket. Kollar in på din blogg en annan dag!

      Radera