Veckans fråga är nämligen: Hur ställer du dig till biografier, memoarer och liknande? Är det något du läser, har du någon favorit (---)?
Jag har varit totalt ointresserad av biografier. Ska jag vara fullständigt ärlig så är det så här jag tänker på dem:
1. De är tjocka. För tjocka! De ska rymma ett helt liv.
2. De handlar om människor som jag är ointresserad av.
3. De är skrivna av människor som däremot själva uppfattar sig som intressanta.
4. De kommer inte att tillföra mitt liv ett enda dugg. Vad skulle jag lära mig av dem?
Men så insisterade vår bokklubbsvärdinna på att temat skulle vara självbiografier vid en av våra träffar. Man fick välja fritt! Suck, vilket tråkigt val... Sjuhundra sidor om Gösta Bohman? Greta Garbo? Jag minns att jag satt och scrollade igenom nätbokhandelns listor av memoarer och baxnade inför människors självgodhet och behov av att skriva ner hela sitt liv.
Men så hittade jag Charles Darwins självbiografi, läste den och blev fullständigt betagen. Så enormt intressant! Jag ändrade fullständigt uppfattning om genren och tycker numera att det finns mycket som är läsvärt. Allt tack vare en bokklubb.
"Clementine Churchill" om en position bland världens mäktigaste under andra världskriget.
"Blåbärsmaskinen" om att växa upp som Slas son.
om man är intresserad av Stockholms mest tongivande (ofta judiska) familjer med
författare, konstnärer, politiker och mecenater i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
P.S. I: Det finns ingen sjuhundrasidig bok om Gösta Bohman.
P.S. II: Det är generellt sett lite tyngre och går avsevärt långsammare att läsa memoarer och självbiografier än skönlitteratur, tycker jag.
Har ganska svårt för den här genren, men visst har jag läst några.
SvaraRaderaOm man får välja själv vilken person man ska läsa om, så tycker jag det är helt okej!
RaderaDina fyra punkter där håller jag med om allihop :) Det är väldigt sällan som någons liv är så intressant som de själva tycks tro.
SvaraRaderaNu kom jag att tänka på Stephen Hawkings biografi, det är en bok jag hade kunnat tänka mig att läsa. Men jag har ju redan sett filmen... ;)
Det finns trots allt en hel del personer som varit med om något spännande, men då tycker jag att det oftast är roligare att läsa om just den enskilda händelsen (exempelvis någon som lidit skeppsbrott eller hamnat i ett farligt fängelse eller övervunnit en sjukdom). En liten utvald bit av människans liv - inte en total redogörelse från vaggan till graven.
RaderaKänner igen mig i dina tankar där. Har inte kommit så långt med min egna erfarenhet av biografier än att de känns som om de lätt kan vara just tråkiga. Men tack för tips, Darwins bok verkar intressant :)
SvaraRaderaDarwin är spännande för man får en sån levande bild av tidsandan och hur den tiden forskare blev motarbetade.
Raderabiografier får man välja med omsorg - memoarer läser jag inte.
SvaraRadera(jag tror jag äger Gösta Bohmans memoarer, signerad :)
RaderaHahaha, underbart Hannele! :-)
RaderaBoken om Clementine gillade jag :)
SvaraRaderaJa, jag såg det! Vi tyckte väldigt lika där - men din recension var mer välformulerad än min. Och förlaget har inte hörts ett pip ifrån så jag undrar om de feltolkade mig och inte begrep hur bra jag tyckte boken var...
Raderajag läser gärna memoarer, biografier och autofiktion. dock icke kändistypen. en får läsa med viss distans
SvaraRaderaMen kändis kan vara så mycket! Man måste inte vara världsberömd eller någon tevekändis för att vara en känd person. Jag tycker att det finns en hel del intressanta människor som man kan kalla kändisar och som jag skulle vilja läsa om. Distans håller jag med om! I synnerhet när det gäller nationalhelgon som Astrid Lindgren och andra mycket uppskattade personer.
RaderaJag kan hålla med om alla fyra punkter! Trots det slinker det ned någon enstaka biografi varje år men då måste de vara något riktigt speciellt. Alla dina tips kommer hamna på min vill läsa lista då de alla berör ämnen som intresserar mig. Hon som älskade står rent av i min bokhylla, alldeles dammig och bortglömd!
SvaraRaderaOj, då är det dags att damma av den, tycker jag! Helena Henschen lyckas skriva nästan som om hon själv var på plats och upplevde allt trots att det är hundra år sedan.
RaderaJa men där var en del bra tips ju, jag gillar biografier.
SvaraRaderaBlåbärsmaskinen är en fin liten bok som jag tycker försvunnit i tomma intet - hör aldrig någon referera till den. Den gav mig en ny bild av Slas! Boken om Clementine är mycket mastigare att ta sig igenom. Kul att du gillade tipsen.
RaderaHon älskade har jag funderat på att läsa men det har växlat lite fram och tillbaka och har inte blivit av ännu ;)
SvaraRaderaDär får man en bit stockholmshistoria, förutom den rent personliga.
RaderaTack för intressanta tips! :)
SvaraRaderaVarsågod! Och tack för kommentaren.
RaderaTack för trevliga boktips.
SvaraRaderaTack själv, för att du läste och kommenterade!
RaderaSå härligt när man kan ändra åsikt om en genre så. Tyckte mycket om Henschens "Hon älskade".
SvaraRaderaDet är fördelen med en bokklubb: man tvingas läsa böcker man inte skulle valt själv, och får därmed chansen att upptäcka så fantastiskt mycket bra.
RaderaJag blev riktigt nyfiken på boken om Charles Darwin! Hon älskade har jag läst och jag tyckte om den mycket. Det är synd att Helena Henschen dog. Jag har även läst hennes andra bok som också är mycket bra.
SvaraRaderaHåller helt med dig, Cissi (och det gör jag ofta, har jag märkt!). Så synd att inte Helena Henschen hann skriva mer. Jag tyckte också om hennes andra bok!
RaderaVem vet, kanske har du sått ett frö hos mig ;)
SvaraRaderaKul! Du som gillar historia, har du läst "Årstafruns dolda dagböcker"? Tror du kan söka här i bloggen så ser du vad jag skrivit om den. En unik inblick i ett 1700-talsliv!
RaderaDu kanske inte heller läser svar på svar, men jag ville bara säga tack för tips och att Årstafrun finns på facebook om du inte sett det :)
RaderaAha? Det hade jag ingen aning om.
RaderaJag gillar biografier och käser det periodvis.
SvaraRaderaJa, det gäller ju att man hittar just Den Där Personen - annars kan det kvitta, tycker jag!
Radera